Monster no.2
En sen utekväll rumlade jag hem mellan hutongerna och träffade på den här lilla varelsen:
Den påstod sig känna mig väl.
Monster no.1
Vi fick se en del monster på resan.
Jag trodde att jag skulle vara på randen till hysteri hela tiden, med tanke på alla småkryp.
Men jag överskattade(fast i negativ bemärkelse) min insektsfobi. För det mesta blev vi mest fascinerade, om man räknar bort gator som svämmade över i kackerlackor och råttor om nätterna.
Här har vi en liten rackare som flyttade in under min handväska när vi tog några öl på en jazzbar i Ayutthaya.
Kvinnan som satt vid bordet intill varnade att något just krupit under min väska, det var denna lilla skapelse som letade snask med sina långa griparmar.
När jag lyfte väskan ställde den sin gadd rakt upp och likaså sina armar. På hugget.
Den var kanske 10 cm om man räknar bort gadden och armarna, kan just undra vad det är för insekt...
Jag trodde att jag skulle vara på randen till hysteri hela tiden, med tanke på alla småkryp.
Men jag överskattade(fast i negativ bemärkelse) min insektsfobi. För det mesta blev vi mest fascinerade, om man räknar bort gator som svämmade över i kackerlackor och råttor om nätterna.
Här har vi en liten rackare som flyttade in under min handväska när vi tog några öl på en jazzbar i Ayutthaya.
Kvinnan som satt vid bordet intill varnade att något just krupit under min väska, det var denna lilla skapelse som letade snask med sina långa griparmar.
När jag lyfte väskan ställde den sin gadd rakt upp och likaså sina armar. På hugget.
Den var kanske 10 cm om man räknar bort gadden och armarna, kan just undra vad det är för insekt...
Nytt forum
Jag testar nu ännu ett forum...twitter.
Får se om jag kommer in i twittrandet.
Får se om jag kommer in i twittrandet.
Studiepuppa vs kattvagga
Bilden jag hade av tiden vi skulle vistas i Thailand, innan vi åkte, var i en hängmatta med en kall öl till hands.
Några hängmattestunder blev det, kanske hade önskat fler.
Men jag köpte med mig en "sitt-hängmatta", eller virkad hammock om man så vill.
Det var ett rejält projekt att få upp den dock.
Hade tänkt ha den som studiepuppa, men nu sitter jag här med en rygg i sicksackform och än så länge har bara lillkatten fått testmysa i den(knoparna är inte tillförlitliga människokroppens tyngd ännu).
Några hängmattestunder blev det, kanske hade önskat fler.
Men jag köpte med mig en "sitt-hängmatta", eller virkad hammock om man så vill.
Det var ett rejält projekt att få upp den dock.
Hade tänkt ha den som studiepuppa, men nu sitter jag här med en rygg i sicksackform och än så länge har bara lillkatten fått testmysa i den(knoparna är inte tillförlitliga människokroppens tyngd ännu).
Det var ingen bra kattvagga.
Svansen svängde pisksnärts vasst, alltså; hon gillade det inte.
Bellas bella fotografie
Ska tipsa om min lillasyster Bellas fotografier.
Klicka här --> ¤
Det är endel från vår resa i Borneo och alla regnskogens djur vi fick se. Dessutom är det mycket fina bilder från hembyn i Småland.
Klicka här --> ¤
Det är endel från vår resa i Borneo och alla regnskogens djur vi fick se. Dessutom är det mycket fina bilder från hembyn i Småland.
Tentatröst
Jag har min första hemtenta på många herrans månader och takterna sitter inte i, för att uttrycka sig milt.
När det inte flyter på som sig bör, eller gjorde en gång i tiden, är det lätt att hjärtat kryper upp i halsgropen och gör en hemskt medveten om dess slag...som klappar igång klockans tickande och tiden rusar lika snabbt som blodet i tinningarna.
Det gjorde mig glad att hitta en gammal vän i affärn intill. Ett barndomsminne som legat och slumrat långt inne bland djupa hjärnspringor krälade sig då fram.
Ingen mindre en salmiakmattan hade kommit på återbesök, och den var sig lik. Glad och randig precis som förr.
Salmiakmattan är godast...
När det inte flyter på som sig bör, eller gjorde en gång i tiden, är det lätt att hjärtat kryper upp i halsgropen och gör en hemskt medveten om dess slag...som klappar igång klockans tickande och tiden rusar lika snabbt som blodet i tinningarna.
Det gjorde mig glad att hitta en gammal vän i affärn intill. Ett barndomsminne som legat och slumrat långt inne bland djupa hjärnspringor krälade sig då fram.
Ingen mindre en salmiakmattan hade kommit på återbesök, och den var sig lik. Glad och randig precis som förr.
Salmiakmattan är godast...
...men lakritsmattan är inte så illa pinkad heller.
.
.
Första strapatsen
Vår första utflyktsdag i Beijing gick till Konfuciustemplet och det tibetanska lamatemplet Yonghe.
"Gör intet mot andra vad du inte vill att de skall göra mot dig."
Templet vi var i är det näst största Konfuciustemplet och grundades 1302.
*
Inte många steg därifrån låg lamatemplet Yonghe, det är det största tibetanska buddhist templet beläget utanför Tibet. 
Redan utifrån den trafikerade gatan kände man rökelsedoften inifrån templet.
Arkitekturen kan liknas vid en babooshka docka. För varje tempel man gick igenom följdes ett ännu större och spektakulärare, och i dem en ännu större och mer utsmyckad Buddha staty.
Vid templet låg vår favorit restaurang; Fairy Su. Det är en buddhistisk restaurang med bara vegetarisk mat.
God var den, maten, så god att Caroline hittade på en egen liten sång till den.
Enkel text, enkel melodi men lika mycket mästerverk för det.
"Fairy Su I love you, I wanna eat you to...day"
Farväl pandan
På SVTPlay finns nu en naturfilm om jättepandor...
Jag vill tro på deras framtid, men jag kan inte rå för att jag tror att det nog är kört.
Inte bara för dem. Den pälslösa parasiten gör att det inte är många som har en chans på denna jord.
En stor eloge till alla de som kämpar för att göra en skillnad i vilket fall.
Jag vill tro på deras framtid, men jag kan inte rå för att jag tror att det nog är kört.
Inte bara för dem. Den pälslösa parasiten gör att det inte är många som har en chans på denna jord.
En stor eloge till alla de som kämpar för att göra en skillnad i vilket fall.
Fortsatt missnöjd
Jag tror det är varmare i graven än i denna betongkammare till lägenhet.
Evinnerligt bostadsmissnöje
Ibland slås jag av en frustration, kunde man inte få bo lite närmare stan...bara lite.
Jag trivs bra nära skogen, det finns det gott om här ute, där betongen smällts upp direkt på de granbeklädda klipporna. Men nästan hela Stockholm har grönområden inom räckhåll, utan att man ska behöva åka den där satans pendeln. Fast med bostadsköer från helvetet, till och med ute i Botkyrka, så verkar det som rynkorna kommer bli blodhundsdjupa innan jag kommer inom bekvämligt avstånd till staden. Jag blir dessutom bemött av näsor rynkade, så mycket att de redan åstadkommit blodhundsrynkor, från de som bor innanför tullarna: "Usch" säger de...ja, om man aldrig besökt de yttre delarna av den stad man bor i så kan jag förstå att man usch:ar, ryktet är inte gott. Folk i stan håller sig till sin stadsdel, som folk i byarna på landet håller sig kvar i sin lilla bygd...skillnaden i enfald är inte stor, och på vissa punkter värre i stan. I en krönika i DN nämns denna löjliga segregation.
Jag tar stöd i Lalehs visa:
Jag trivs bra nära skogen, det finns det gott om här ute, där betongen smällts upp direkt på de granbeklädda klipporna. Men nästan hela Stockholm har grönområden inom räckhåll, utan att man ska behöva åka den där satans pendeln. Fast med bostadsköer från helvetet, till och med ute i Botkyrka, så verkar det som rynkorna kommer bli blodhundsdjupa innan jag kommer inom bekvämligt avstånd till staden. Jag blir dessutom bemött av näsor rynkade, så mycket att de redan åstadkommit blodhundsrynkor, från de som bor innanför tullarna: "Usch" säger de...ja, om man aldrig besökt de yttre delarna av den stad man bor i så kan jag förstå att man usch:ar, ryktet är inte gott. Folk i stan håller sig till sin stadsdel, som folk i byarna på landet håller sig kvar i sin lilla bygd...skillnaden i enfald är inte stor, och på vissa punkter värre i stan. I en krönika i DN nämns denna löjliga segregation.
Jag tar stöd i Lalehs visa:
