Hoppa på cykeln, utan luft i bakdäcket, trampa ut på små grusvägar.
Minnas saker som får inälvorna att slingra som en hop nykläckta huggormar.
Men guppen på vägen får baken att lämna sadeln och byter ormar mot fjärilar och allt är glömt.
Blommor till kransen är redan vissna, de färgrika bladen har fallit av det hårda regnet.
Ståltråden som skulle bli skelettet till en befruktande midsommarkrans pryder naket det lilla huvudet.

By: Alphonse Mucha

Att ha en plan är mycket nervstillande...det var längesedan jag visste vad jag skulle göra med de följande månaderna av mitt liv. Nu när jag kom in på min kurs och kanske har bestämt vad jag vill bli när jag blir stor sitter jag här handfallen. Den fria tid som jag längtat så efter den hektiska tid som varit sitter jag nu bara av. Har min blåa dator i min famn och bara glor. Nej, jag luktar faktiskt också...för lägenheten jag grundligt städade igår och som doftade av nyutslagen ros har blivit fylld med brandrök. En stickande frän korvrök...men jag vet att det är efter branden i sporthallen igår, de måste ha haft mycket korv i den hallen.
Nu har jag analyserat klart mitt beteende, kommer jag efter denna rannsakning ta tag i skrivandet, måleriet, packandet, receptletandet, tvättvikandet, kattlåderengörningen, disksorteringen...

Sitter kvar...
Verkar som även jag har en släng av I väntan på Godot i mitt liv.

I min ägo finns massvis av foton, vilka som är på dessa bilder vet jag inte.
Jag har hittat vissa och andra har på olika vis sökt sig till mig.
Häromdagen låg bara ett foto på mitt köksbord, det var tre ungdomar som skulle ta tårta på det. De såg ut att vara syskon, två systrar och en bror...jag tror inte det trollades dit, måste trillat ur någon av alla biblioteksböcker som i höga staplar täcker mitt bord. På gymnasiet kallade en klasskompis mig för Amelie from montmartre för jag hade plånboken full av passfoton som jag hittat och sparat.

Det låter som någon putsar en blank yta, en glasruta med en lite för torr trasa.
Det nästan gnisslar, ett frenetiskt ljust gnissel.
Det är visst ett hungrigt infantilt fågelkvitter.
Det har flyttat in en blåmes i ventilationen bredvid min balkong.
Det matas dagarna i ända.
Det finns ändå inget slut i ungarnas magar.
Det kommer sluta med att de är för runda för att ta sig ut.
Det är trots allt tur att det blev några fågelungar i år.
Det stod på mjölkpaketet att fåglarna kan strunta i vårleken om det är för varmt.