Flög till norden för några veckor sen. Perfekt för ungarna när det regnar så mycket, masken flyr drunkningsdöden i den leriga jorden och myggen frodas ur träskmarkerna.
Idag är en speciell dag för människorna som bor här, ett fladdrande gulblått stycke hissas i en vit pinne.
Om jag förstår det rätt firas att någon dragit gränser över jorden.
Den biten mark som man själv hamnat inom ska man idag vara präktigt stolt över, även den roll som markbiten har i hierarkin mot andra bitar.
Kan tänka mig att det är lite som skatjävlarna som tar bästa platsen i björken år efter år, den får flyttfåglarna akta sig för att närma. Fast människor kan ju inte flyga, så en bättre liknelse kanske är hönsen innanför hönsgårdens stängsel... dem har jag väldans svårt att förstå mig på...